Psykiskt våld tar sig uttryck i att man avsiktligt skadar personens psykiska välmående. Upplevelser av våld i nära relationer är nästan alltid förknippade med psykiskt våld.
Psykiskt våld innebär till exempel att man
- förtrycker
- kritiserar
- skäller
- kontrollerar
- begränsar socialt umgänge
- är kraftigt svartsjuk
- isolerar
- förhindra den andra från att sova
- förstör saker
- skadar husdjur
- hotar om något av dessa.
Psykiskt våld är också att hota med självmord, att hota med att hamna i fängelse eller psykiatrisk vård samt att ständigt åtala någon för saker som denne inte har gjort.
Det är ofta svårt att identifiera psykiskt våld. Identifieringen av psykiskt våld kan försvåras av att förövaren kan bete sig vänligt och artigt tillsammans med andra närstående, men bli helt annorlunda när det inte finns utomstående på plats.
Hur särskiljer man på psykiskt våld och gräl?
Var och en har rätt att uttrycka sina åsikter jämlikt och utan rädsla. Meningsskiljaktigheter i nära relationer är en del av livet, men det är inte en enda form av våld. Meningsskiljaktigheter och gräl är situationer där båda parterna fritt och jämlikt kan uttrycka sina åsikter och synpunkter. Om man i en situation måste vara försiktig, rädd eller upplever att situationen är hotfull och att man är förtryckt, då är det fråga om våld.
Följder av psykiskt våld
Våld i nära relationer orsakar ofta känslor av skam och skuld hos den som upplevt våld. Den som utsatts för våld kan skämmas för situationen både för sin egen och sin makes eller makas räkning.
Självbilden hos en person som utsatts för psykiskt våld kan förvrängas, eller ersättas med en självbild som våldsverkaren skapat. Förövaren ger en uppfattning om att föremålet för våldet är en hjälplös, oförmögen och svag person som behöver våldsverkaren för att klara av livet. Om våldet fortsätter kan den som utsatts för våld så småningom förlora kontakten till sina behov, känslor och vilja.
Även många psykiska följder, såsom depression, självdestruktiva tankar, förtvivlan, ångest, nervositet, initiativlöshet, paniksymtom, nedsatt funktionsförmåga och minne, är vanliga hos personer som upplevt våld.
Våldsverkaren kan anklaga den andra för sitt beteende även om hen själv har valt att utöva våld. Våld är alltid förövarens eget val och den som utsatts för våld ansvarar inte för våld som någon annan utövar.
Genom att kontakta Nollinjen får du hjälp med upplevelser av och hot om psykiskt våld.